Ebba Holgersson hängde på storebror Isak och började friidrotta tidigt. Men det har inte alltid varit så roligt som hon skulle vilja. Nu hoppas hon vara kvitt prestationsångest och tävlingsnervositet och få ut sin stora talang samtidigt med övergången från IFK Lund till MAI.
– Jag tror att MAI kan bidra till en trygg miljö och hjälpa mig att utvecklas, säger Ebba till Bloggen.
Ebba och Isak på träning
Ännu ett syskonpar från Lund som blir spännande att följa.
– Under de senaste åren har jag jobbat mycket med att klara av tävlingar mentalt då jag har mycket prestationsångest och lätt blir nervös. Jag jobbar fortfarande med det och min tränare hjälper och stöttar mig att försöka handskas med allt, säger hon.
Ebba är 18 år gammal, bor i Furulund utanför Lund tillsammans med föräldrarna och storebror Isak, 20, också han friidrottare. Ebba går sista året på Malmö Idrottsgymnasium och tränar där fem dagar i veckan med David Vendel. På lördagar tränar hon med sin huvudtränare Mikael Wennolf.
– Jag började med friidrott när jag var åtta år och har bytt tränare mycket men för nästan tre år sedan började jag träna för min nuvarande tränare Mikael Wennolf och trivs väldigt bra. Han har redan hjälpt mig att utvecklas och jag har stort förtroende för att han kommer fortsätta hjälpa mig att utvecklas.
Före inomhussäsongen 2023 gick hon till tränare Wennolf och berättade att hon hade det svårt med sina tävlingsnerver och sin prestationsångest.
– Jag kände att jag sprang mycket bättre på träningar än vad jag gjorde på mina tävlingar. På tävlingarna gick tankarna igång om att jag MÅSTE prestera vilket egentligen bara låste hela mig så det inte alls gick som jag ville. På träningarna fanns inte den pressen utan där var det en tryggare och roligare känsla, utvecklar Ebba.
– Säsongerna tidigare hade jag alltid haft ångest långt innan många av mina tävlingar och bara försökt pressa in i mitt huvud att det ska vara kul att tävla, vilket jag egentligen inte tyckte i den stunden. Jag kände att det var viktigt för mig att ta tag i min prestationsångest för att jag skulle kunna fortsätta med friidrott, för hög prestationsångest kommer göra att jag tappar lusten för sporten jag egentligen älskar.
Micke och Ebba hade en diskussion och bestämde att målet under säsongen skulle vara att tänka på hennes känsla och att det skulle var kul att tävla istället för koncentrera sig på tider och prestation.
– Min enda tanke under tävlingarna var att njuta av loppet och försöka komma ihåg varför jag valt att börja träna friidrott i första hand. Micke hjälpte mig genom att efter tävlingar prata om hur det kändes och själva utförandet av loppet likt som man ofta på träningar. Det fick tävlingarna att bli lättare och mer likt de roliga träningarna.
Ebba, Lily Bosemark, Elin Pihlström och Xana Baxter i samspråk
Under den kommande säsongen kapade Ebba lite mer än sju tiondelar från året tidigare på 200 meter.
– När jag har prestationsångest och tävlingsnerver så är jag extremt fokuserad på min egen prestation och jag tror samtidigt att alla andra är lika insatta i min prestation som jag själv. Jag tror att alla ser precis hur mycket bättre eller sämre jag springer på tävlingar. Alla ser hur jag springer och på vilka tider och därför är det väldigt viktigt att resultatet blir bra. Allt går alltid ut på att jag måste prestera bra för alla andras skull. Det blir som att jag tävlar för andras skull.
– Efter att jag försökte släppa denna press fick jag ett större perspektiv och insåg att ingen egentligen bryr sig om vilka tider jag gör. Jag såg att alla andra var lika inne i sig själva som jag var i mig och även de kunde ha dåliga tävlingar precis som jag. Jag såg även att ingen egentligen la märke till mina exakta prestationer för de hade för mycket om sin egen prestation i sin hjärna.
– Jag är absolut inte helt fri från press och stress men jag jobbar på det, allt går i vågor. Jag har tänkt börja med mental träning men inte haft tid för det än då skolan tar upp en stor del av mitt liv men efter min student i sommar är mental träning något jag absolut kommer börja jobba med för att kunna må bättre kring min prestation.
2024 blev inte riktigt som Ebba hade tänkt sig.
– Jag började året bra med att jobba starkt med den mentala delen kring tävlingar och fick mycket hjälp från både min tränare och familj. Därför var jag väldigt taggad på utomhussäsongen men veckan innan min första tävling fick jag en skada i min fot som gjorde att jag inte kunde springa på två månader. Det blev alltså ingen utomhussäsong för mig under 2024 utan jag spenderade hela sommaren med rehab och försöker just nu komma tillbaka till den formen jag var i innan sommaren.
Har du sysslat med någon annan idrott än friidrott?
– Jag har hållit på med idrott hela mitt liv då jag redan som fyraåring började träna karate och tränade det i något år. Under grundskolan gick jag på fotboll, dans och såklart friidrott. Vid 14 år valde jag att sluta både på dans och fotboll och satsa helt på friidrott som jag nu gjort i fyra år. Friidrotten kom jag in på då min mamma Ulrika tränade friidrott som ung och därför introducerade sporten till mig och min bror, säger Ebba.
Ebba tränar i Pildammsparken tillsammans med Moa Wistedt och Ebba Elm
Isak har lyckats bättre i sin satsning och tillhört ungdomslandslagen. Han håller även till i Mikael Wennolfs spännande sprintergrupp.
– Eftersom mamma är gammal friidrottare så jag började hålla på med sporten redan när jag var liten. Jag har tränat lite andra sporter men det är inget som har fastnat. Friidrotten har alltid varit min favorit, säger Isak.
– 2024 ser jag både positivt och negativt, jag har varit väldigt skadedrabbad de senaste två åren och har inte kunnat träna och tävla på det sättet jag själv vill. I våras såg träningen väldigt lovande ut och jag började se dom resultaten som skador har hindrar mig från att se så länge. Men jag hann inte tävla så mycket eftersom att jag drog på mig en hamstringskada redan första tävlingen på säsongen. Jag känner att förra året har jag och min tränare Micke lärt oss mycket om hur min kropp fungerar och vad som är optimalt för just mig, vilket känns väldigt lovande för framtiden, säger Isak.
Hur har du tänkt vintern?
– Inomhussäsongen är inte riktigt min favorit men jag ser den fortfarande som en väldigt viktig del i att få en bra utesäsong. Jag kommer att fokusera främst på 200m men kanske även springa något 60m lopp.
Något stort mål under 2025?
– Mina mål under 2025 är att jag ska få en riktig säsong, utan skador för första gången på flera år. Jag ser på detta väldigt positivt och jag tror att det sättet vi jobbar på nu kommer att tillåta detta. Jag har även som mål att vara med på U23-EM i norska Bergen.
Tränare Mikael Wennolf:
”Visst är det lätt att jämföra sig med alla de fantastiska resultat och framgångar som delas via sociala medier? Och om ”alla” är så duktiga så är jag dålig i jämförelse, eller hur? Många aktiva känner nog igen sig i Ebbas beskrivning och har varit igenom igenom perioder med prestationsångest och sviktande självförtroende vilket leder till motivationsdippar och, om man inte lyckas vända de negativa känslorna, tyvärr ofta en avslutad satsning. Starkt av henne att dela med sig!
Jag har haft förmånen att följa både Isak och Ebba genom ungdoms- och gymnasieålderns toppar och dalar och är imponerad över bådas driv och målmedvetenhet. Mycket inspirerande att se hur de mognat och fått insikt i vad som ger dem motivation och drivkraft att fortsätta sin satsning och jag ser mycket fram emot att följa dem vidare på resan!”
Foto: Privat.
