Mattias Sunneborn tillhörde en av SM-guldvinnarna vid första inne-SM i Atleticum 1993.
30 år senare kommer Sunneborn i februari tillbaka till hallen där han gjorde så många år av träning i början av 1990-talet för att tävla i samma längdgrop där han var mest lyckosam första gången.
– Det måste jag ju bara. Efter 30 år på samma ställe i ett seniormästerskap, säger Mattias Sunneborn som även vann längdtiteln 1995 och var då även snabbast på 200 m som dubbel SM-vinnare i hemmahallen..
Vad minns du mest av titlarna i Atleticum?
– 1993 inte så jättemycket mer än att det var en stor grej att hallen kommit till. Det var rena himmelriket.
Mattias Sunneborn är numera en av världens främsta friidrottsveteraner som 2020 i Växjö gjorde sin senaste SM-start på seniorsidan.
Då en start under ett femte decennium – 80-tal, 90, 00, 10 och 20-tal.
– Jag har 77 medaljer på senior-SM. Det är flest medaljer i Sverige genom tiderna. Veteransammanhangen har jag ingen räkning på, säger han till Bloggen.
Under den korta inomhussäsongen har Sunneborn som internationellt mål veteran-VM i polska Torun.
– Så i Malmö blir det start i någon av femkampsgrenarna. Längd skulle passa fint i samma grop. Det hade varit häftigt. En kul morot.
Sunneborn flyttade 1990 ner till Malmö från Växjö.
– Jag blev kontaktad av tränaren Leif Dahlberg som skulle samla ihop en hoppgrupp med Tord Henriksson i spetsen.
Höjdhopparna Håkan Johansson, Ann Larsson fanns där, sprinter Gunilla Ascard och vi längdspecialister Lasse Olsson, Germund Johansson och Matias Ghansah. En härlig träningsgrupp.
1991 tog Sunne sitt första guld i längd i Luleå. En tävling som MAI totalt dominerade med de fyra främsta placeringarna. Sunneborn vann före Matias Ghansah, Lasse Olsson och fyra blev Niklas Eriksson i en speciell längdfajt.
– Det var rekordjakt nästan varje gång det var tävling, ja på träning också. Det var mycket det som gjorde att vi blev så duktiga. Det var så hög klass på allting.
Tillkomsten av Atleticum hjälpte alla friidrottare i Malmö.
– Jag kommer ihåg Hästhagens idrottslats på höstkvällarna. En grej var mångstegshopp på fotbollsplanen. Jag hajade till när jag var ny i gruppen. Hörde en kväll bara bom, bom, bom. Jag vände mig om och fick se Tord Henriksson komma dundrande med väldiga mångsteg. Det lät som en spänstig elefant. Otroligt.
– Det var faktiskt Tord som lärde mig exakt hur man ska hoppa med fotisättningarna. Han lärde mig teknik med höften för att få extra kraft. För åtta-nio år sedan fick jag ett infall. Jag skickade en massa blommor till Tord och tackade för vad han lärde mig. Hade jag inte flyttat till Malmö och lärt mig om hopp hade jag nog aldrig hållit på idag.
Tränaren Leif Dahlberg var en stor inspiratör för gruppen.
– Han var även bra på att överdriva och peppa. Inför mästerskap var det ibland inte så jättebra. Då gjorde vi mångsteg. Han tittade på måttbandet och sa: Oj, oj, oj, hur illa det än var. Leif var en mästare på att bygga upp självförtroendet.
MAI-hopparna flyttade fram positionerna.
– Det jag absolut kommer ihåg mest var när jag vann mitt första SM utomhus på Heden i Helsingborg 1991. Germund satte svensk rekord 7,98 men jag vann på 8,16 första åttametershopppet i Sverige, men i vind. Det ska ha varit första gången MAI tog SM-guld i grenen.
1996 flyttade Sunneborn till Stockholm, vann guld på inne-EM i Globen, bor numera på Lidingö och är 52 år gammal i allra högsta grad kvar inom friidrotten och tävlar vidare i Spårvägen.
– Jag sysslar mest med föreläsningar och jobbar som coach och träningsresor, bland annat med Robert Kronberg. I vintras hade vi över 40 veteranfriidrottare på Teneriffa.
I veteransammanhang är Mattias Sunneborn en stor profil och kroppen håller fortfarande.
– Jag har bara haft en riktigt svår skada. Hela baksidan lossnade i januari vid vid 60-meterstävlingar i Göteborg. En vecka senare opererades jag. Landslagsläkaren Sven Jönhagen borrade fast muskeln igen på något vis. Det gick bra. Jag tävlar fortfarande och har ingen smärta. Har sprungit under 24 sek på 200 m efter operationen.
– Annars håller kroppen bra. Jag har kommit på ett system i träningen. Det krävs att behålla powerträningen, hoppstyrka, många korta snabba lopp. I min ålder högst två gånger i veckan, återhämtningen är viktig. Många gör misstaget att inte dunka på. Det måste man göra för att kunna prestera mycket i de explosiva grenarna.
SM-guld-vinnare inomhus i Atleticum 1995
Torbjörn Mårtensson 60m 6,64
Torbjörn Johansson 800m 1.49,04
Jörgen Zaki 1500m 3.48,36
Niklas Eriksson 60 häck 7,77
Mattias Sunneborn 200m 21,05
Mattias Sunneborn längd 8,12
Foto: MAI-arkiv och Deca Text&Bild
