Mycket i sprinterväg handlade om unge William Trulsson och hans landslagsdebut i Finnkampen.
Men i skymundan gjorde en annan MAI-are, Jean-Christian Zirignon, också debut i blågult 27 år gammal.
– Det var verkligen jättekul och det ger mig mersmak att satsa hårdare igen, säger han.
För de flesta MAI-are är Jean-Christian Zirignon ganska okänd. Han tillhör tidigare MAI-sprintern Tomas Avebäcks träningsgrupp i Stockholm.
– När Avebäck bröt med Hammarby röstade vi internt i gruppen vart vi ville. Majoriteten valde Malmö så där hamnade vi allihopa.
Friidrottsnamnet Jean-Christian Zirignon låter som en av de klassiska franska stavhopparna som dominerade före Sergej Bubka. Men franska rötter finns inte.
– Nej, jag har påbrå från Elfenbenskusten men jag är uppvuxen i Gällivare och Piteå innan jag flyttade till Stockholm 2015 för att plugga på KTH och få bättre tränings- och tävlingsmöjligheter med friidrotten, säger han.
Han bor i Nacka med sambo Haley Quartz, jurist och frontrunner för Asics så det handlar mycket om idrott och löpning i vardagen.
– Det blir inte så mycket träning tillsammans, men det händer, säger Jean-Christian.
Idrottslivet fungerar väl och JC ångrar inte friidrottsvalet och flytten till den kungliga huvudstaden.
– Min idrottslärare var en gammal längdhoppare och tyckte att jag skulle testa på friidrott i och med att jag var väldigt snabb. Jag var en talang som ung och tog det norrbottniska rekordet på 100 meter på 10,74 som 19-åring innan jag kom till Stockholm. Sysslade med fotboll i några år innan jag började med friidrott vid 14 år ålder.
Jean-Christian Zirignon hamnade hos Tomas Avebäck och deras samarbete fortsätter. Sedan 2018 tävlar Zirignon för MAI liksom resten av Avebäcks träningsgrupp.
– Det är en kul grupp. Vi håller mycket till i Sätrahallen, det blir så på nytt i vinter.
Fast för Jean-Christian Zirignon är idrottslivet lite krångligare för tillfället. Han är utbildad civilingenjör i teknisk kemi och jobbar med pcr-tester.
– Jag är med och kvalitetstestar testerna som typ mellanchef. Det krångliga är att vi jobbar skift, produktionen löper över dygnets alla timmar. Så det blir krångligare för mig att träna i en grupp även om jag har mycket ledighet i perioder.
Till råga på allt ställde coronapandemin till det för honom när formen var som bäst i somras.
– Jag drabbades av covid. Två dagar före jag fick det konstaterat hade jag sprungit årsbästa på tävling i Eskilstuna. Jag tangerade även pb på 60 meter den tävlingen.
Men JC hann komma i form lagom till SM där han blev femma i finalen på 100 m och han fick även en chans att göra landslagsdebut i Helsingfors på första sträckan på 4x100m.
– En häftig upplevelse med magisk stämning, säger han.
Bästa SM-meriten är brons på 100 m 2019. Det året vann han även guld med MAI på 4×100 m.
Bästa tiden på 100 m gjorde han i somras med 10,64 men hade även 10,47 i vind vid Skara senare i augusti efter det att han återhämtat sig från covid.
– Jag hoppas på en landslagssatsning i kort stafett liksom tjejerna har. Det finns förutsättningar för det och jag skulle gärna vilja vara delaktig.
– För att hänga med i de sammanhangen behövs gissningsvis en godkänd tid för mig under 10,50 men jag tycker att det skall finnas där. Jag var på väg mot snabba tider i somras så varför skulle det inte gå igen.